Jaha det blir aldrig som man tänkt sig!

Jag fick iväg 1 av 2 barn till skolan. Den andra hostar och har ont i ögonen. Hans allergi medicin är slut och läkaren som skulle skrivit ut för snart 3 månader sen har "glömt" av att göra det. Det har även den läkaren som skriver ut concerta till honom gjort. Så nu står jag här med ett barn utan sina mediciner. Svaret jag fick från barnhabiliteringen där de skriver ut concerta var att läkaren hade glömt det innan han gick på semester och nu är han i och för sig tillbaka men skriver bara ut recept varannan onsdag och givetvis inte denna onsdagen. Sen har dom mage att gnälla på mej när jag har svårt att ta mej dit eftersom jag inte har körkort och min son har asperger så är det inte alltid så lätt att få honom med på bussen. Men men min särbo hjälper mej så gott han kan så det ska nog lösa sig.
Jag bryter ihop när allt kör ihop sej så här och blir helt apatisk känns det som. Jag fungerar bara inte.
Jag hoppas att jag snart får en tid till en psykolog för det skulle jag behöva. Jag har hållit på och bråkat med vårdcentralen i 4 år nu och nu verkar det i alla fall som om jag ska få komma till öppen psykiatrin för bedömning. Hurra! Det vore inte en dag för tidigt.
Nu ska jag ta och gå ut en sväng med hundarna så dom får leka lite.